De senaste veckorna har präglats av ett antal tester i simning, cykling och löpning. Ett upplägg som tagits fram för alla adepter till coach Daniel ”Dala” Eriksson med fokus på långdistanstriathlon.
Den gemensamma nämnaren för alla tester var att de skulle genomföras som snabbt som möjligt. Syftet var primärt att analysera pulsvärdena för att kunna anpassa den kommande träningens ansträngningsnivå. Ett annat syfte var att få referensvärden för att mäta utvecklingen under året. Jag kommer endast att redogöra för tiderna då mina personliga pulsvärden förmodligen inte intresserar så många. På programmet stod:
- 1500 m simning
- 400 m simning
- 100 m simning
- 90 km cykel
- 40 km cykel
- maxpulstest cykel
- 21 km löpning
- 10 km löpning
- Coopertest löpning (3 km)
- 5 km löpband (extra test)
Vi börjar med simningen som varit min svagaste gren men där jag ändå fått en skjuts i utvecklingen under hösten i och med nya tränare. Jag valde att genomföra alla tre tester vid samma tillfälle och började med 1500 meter som avverkades på 25:54. Efter den urladdningen gällde det att hitta krafter till 400 meter strax därefter men det gick bra och det tog 6:40. Avslutningsvis en hundring på 1:20. Sammanfattningsvis så är jag nöjd med simtesterna och det känns som att jag fick till rättvisa tider. Ska bli spännande att göra om dem senare i vår!
Cyklingen fick genomföras inomhus på trainer och inleddes med 90 km. Jag använde mig av en intervallbetonad bana vilket gav extra krydda till uppgiften. Riktigt tufft att ligga på hög intensitet i över 2,5 timme, närmare bestämt 2:35. Tiderna på trainer säger dock inte särskilt mycket då det inte är jämförbart med att cykla utomhus. Jag var ändå tvungen att jämföra med tiderna från sommarens tävlingar på samma distans som låg mellan 2:17 och 2:42.
40 km trainer stod på tur och där valde jag banan för Rom marathon som endast var lätt kuperad. Jag satsade stenhårt på att komma in under timmen och hade till slut 16 sekunders marginal. Det tredje och sista cykeltestet med maxpuls har ännu inte kunnat genomförs.
Så avslutningsvis löptester lagom tills vägarna blivit vita och det fick bli säsongspremiär i dubbade skor. 21 km och för att få en rättvis banprofil valde jag att springa 10,5 och vända. På så sätt fick jag lika mycket stigning som utför. Jag hade mitt personbästa på distansen på strax under 1:30 vid Stockholm halvmarathon i höstas i åtanke och hoppades kunna matcha den tiden trots sämre förhållanden. Det var full fart som gällde och jag hade god marginal ända tills jag mötte backen från helvetet efter knappt halva vägen. Jag tappade både tid och kraft där och fick plåga mig rejält för att klara målsättningen. Obekanta skor gav rejäla skavsår och då kändes det extra skönt att se 1:29:22 på klockan när jag kom tillbaka.
När det sedan var dags för milen hade snötäcket vuxit sig tjockare och jag var osäker på om vägen för min favoritrunda skulle vara plogad. Jag hoppades kunna springa under 40 minuter och hade precis 20 minuter efter halva sträckan. Där möttes jag dessvärre av den oplogade väg som jag befarat och samtidigt öppnade landskapet upp sig och jag fick stenhård vid rakt emot mig. Tempot rasade och tiden blev till slut inte bättre än 41:49.
Coopertest tillsammans med Coach Dala och övriga deltagare i testerna. Vid ett traditionellt Coopertest springer man så långt man kan på 12 minuter. Vi valde istället snabbast tid på 3 km av praktiska skäl med tidtagningen. Det krävdes en rejäl uppvärmning då det var både kallt och blåsigt men stämningen var ändå på topp bland oss likasinnade. Full fart i 3 km tog 11:16.
Som en liten bonus uppmanande Dala till ytterligare ett test i form av 5 km på löpband med 1 % lutning. Jag gillar löpband när man ska pressa sig maximalt eftersom det inte går att sänka tempot utan att aktivt sänka farten på bandet. Tid: 18:51.
Kul med tester men skönt att det är över. Nu väntar första fasen i nästa träningsblock med fokus på uthållighet. Dala har fått till ett bra upplägg framöver och jag känner mig inspirerad till träningen även om jag bävar inför t.ex. 4 timmar trainer som väntar i slutet av blocket.
Nu visar termometern -20 och det är mörkt en stor del av dygnet. Icke optimala förutsättningar för en utomhusidrottare och dessutom långt kvar till tävlingssäsongen. Jag har dock lärt mig vid att lönen är värd mödan och jag tänker ofta att varje träningspass är en bit i Ironman-pusslet. Jag hoppas bara att jag hittar alla bitar innan pusslet ska vara klart!