Inspiration, race och träningshelg!

Det har hänt så mycket kul den senaste tiden att jag knappt har hunnit med att njuta och ännu mindre att skriva om det!

Först ut av extraordinära händelser var världsstjärnan Patrik Nilsson som gästade oss i Julita Triathlon för en inspirerande föreläsning och ett träningspass för klubbens medlemmar! För mig var det hur stort som helst att Patrik som tillhör den yttersta världseliten i triathlon tog sig tiden att resa från Danmark till lilla Julita trots ett fullspäckat schema.

Jag fascinerades av hans effektivitet under helgen som inleddes med 65 mil i bil på fredagskvällen med ett snabbt stopp vid Jönköpings simhall där han rev av 30 minuter i vattnet. Upp tidigt på lördag morgon för ett spinningpass i gymmet i Julita som vi fått låna av DE-hälsa och vidare till föreläsningslokalen. Där bjöd han på en fantastiskt inspirerande berättelse om sitt liv som professionell triathlet och resan dit.IMG_4541IMG_4559

Efter lunchen som serverades av Studio LinaL höll Patrik ett träningspass för klubbens medlemmar i form av löpskolning och intervaller. Ett upplägg som passade alla och som var väldigt uppskattat! Under eftermiddagen tog vi avsked och Patrik for tillbaka till Danmark för att ladda om inför ett duathlon dagen efter. En tävling som han såklart gick segrande ur! 🙂

Personligen tog jag med mig några nya lärdomar från helgen. Att ett snabbt pass på vägen är bättre än ingenting alls. Givetvis en självklarhet men jag har ofta skjutit upp ett pass på t.ex. 60 minuter om jag bara har 55 minuter på mig. Nu har jag skruvat lite på min inställning.

Det är lätt att avundas alla professionella triathleter som tillbringar flera månader utomlands för träning. I mitt flöde i sociala medier matas jag ständigt med träning bland palmer och sandstränder samtidigt som snön vräker ner utanför fönstret. Patrik och jag började prata om det och han hade ett annat perspektiv där det inte alltid är så kul att bo ensam i en liten lägenhet långt från familj och vänner. Det kanske inte är så tokigt att träna hemma i kalla Sverige trots allt…

Bara några dagar senare var det min tur att stå på scenen och försöka inspirera andra! Min största sponsor Hyreshuset i Katrineholm hade bjudit in mig för att föreläsa om min dröm om att få tävla i VM på Hawaii. Jag skrattade lite åt mig själv och namnet på min föreläsning ”drömmen om Hawaii” när jag precis hade lyssnat på Patrik och hans dröm om att VINNA Hawaii… Nåväl, jag kände stor uppskattning efter föreläsningen och jag hoppas att några av deltagarna dyker upp på vägarna eller i vattnet framöver!

logo gif

Sen var det dags för RACE och närmare bestämt Örebro halvmarathon! En solig men aningen blåsig onsdagskväll begav jag mig till årets första tävling (bortsett från klubbtouren) tillsammans med Klas och Marie från klubben. Även Klas pappa Kjell följde med som välbehövlig support.IMG_0854 2

Jag hade ganska dålig koll på min kapacitet som man ofta har på våren innan tävlingarna kommit igång. Det var länge sedan jag tävlade i ett halvmarathon, faktiskt 2,5 år sedan! Då gjorde jag Stockholm halvmarathon på 8 sekunder under 1:30. Minns fortfarande hur det svartnade för ögonen sista biten i jakten på att komma in sub 1:30!

Jag var också lite bekymrad över att ha missat en del löpträning under vintern. När livspusslet inte går ihop är det ofta löpningen och simningen som faller bort. Cyklingen på trainern och styrketräningen är lättare att lösa.

Nog om annat, loppet startade och ca 175 deltagare satte fart. Jag visste mycket väl att 10-kilometersloppet startade samtidigt men när vi väl var igång hade jag helt förträngt det. Jag försökte fokusera på att hålla min egen fart och jag hade bestämt mig för att inte titta på klockan under hela loppet. I efterhand kunde jag konstatera att det gick lite fort i början, första 5 km på 19:24 och ett tempo på 3:52. Kanske lät jag mig ryckas med av 10 km-löparna. Jag sänkte farten en aning, delvis ofrivilligt när vinden låg rakt emot men milen avverkades på 39:47.

IMG_0858

Loppet genomfördes på en två varvsbana och efter en mugg sportdryck och några glada tillrop från Kjell vid sidan fick jag ny energi. Jag tittade som sagt inte på klockan men jag hade känslan av att jag höll bra fart, dock inte riktigt 4:02-tempo som krävs för att komma in under 1:25. Det var inget mål för dagen men jag erkänner att jag hade spekulerat i lite tider innan. Jag hade ingen bra rygg att följa under andra varvet utan sprang ensam. Benen började bli slitna efter 15 km och ungefär där fick jag för mig att Klas närmade sig bakifrån. Hornen växte ut och i varje kurva kastade jag ett öga bakåt för att se om han närmade sig. Bara några kilometrar innan mål upptäckte jag att det inte alls var Klas och jag slappnade av en aning sista biten. Tryckte på lite extra på slutet och gick i mål med känslan av att det var allt jag hade! Oavsett vad klockan nu skulle visa så var jag nöjd med att ha gjort allt!

1:25:46 stod det och ett rejäl förbättring av mitt personbästa! Ca två minuter senare fick jag ta emot Klas och efter ytterligare två kom Marie! Alla tre gjorde riktigt bra lopp! Även Klas slog personbästa och Marie var nöjd med att komma in under 1:30!IMG_0873

På listan över kul grejer kom nu Julita Triathlons träningshelg! För tredje året väntade två heldagar fyllda med träning och aktiviteter. Lördagen inleddes av multitalangen Tim från klubben som både tar grymma foton men som också delade med sig av sin expertis kring cykelvård. Därefter blev det en cykeltur på 83 km innan lunch efterföljande Ironman-teori som jag själv stod för. Jag vet av erfarenhet hur mycket som snurrar i huvudet inför en Ironman och när vi i år är ca 15-20 personer som ska ställa upp i Kalmar eller Jönköping så tyckte jag att det var ett bra tillfälle att bota många grubblerier.

IMG_4222

Dala stod för ett riktigt bra styrkepass med flera övningar som jag inte var van vid och jag fick verkligen slita hårt! Marie körde teambuilding med flera roliga lekar innan vi grillade och käkade tillsammans.

DSC_5779

DSC_5810Hela söndagen tillbringade jag i simhallen, till stor del tillsammans med den välmeriterade simmaren och numera tränaren Mikael Rosén. På förmiddagen tränade de flesta andra löpning men jag var en av sex som hade bokat upp mig på privatlektion med Micke. Ett nyttigt pass med introduktion av några nya träningsredskap som var till stor hjälp.

Under eftermiddagen höll Micke ett teoripass med inslag av både historia och teknik. Delar som han senare kunde relatera till när vi låg i vattnet. För min del blev det tre timmar i vattnet och en mängd nya tips att tänka på. Nu kommer jag att rita grisar i taket varje pass… 😉IMG_4621IMG_4634

Sammanfattningsvis är jag riktigt nöjd med helgen men jag var rejält trött på söndagkväll. Trots att jag faktiskt tränat mindre än vad jag normalt sett brukar göra på helgerna så var det en anspänning att få alla delar att falla på plats och fungera. Det kändes i alla fall som våra medlemmar var riktigt nöjda och där i låg den stora belöningen!

Den efterföljande onsdagen innehöll tourtävling #2 och 4,8 km terränglöpning i Bie. Jag såg verkligen fram emot loppet men samtidigt gick jag runt med en olustig känsla. Det är en tuff bana med många backar och jag visste hur hårt det skulle bli! Det var skönt med fokus på annat innan då båda barnen deltog på olika sätt, den ena som deltagare och den andra som maskot!DSC_5953-2

DSC_5968Jag fick till en helt ok uppvärmning på ett sätt som jag fick tips om och började med i höstas. Den ser ut som följer:

• ~10-15 min lugnt arbete (t.ex. jogg) @ 40% av VO2max = ca 50% av maxpuls

• 5-10min korta, hög intensiva arbeten (upp till 10sek) med dubbel så långa vilopauser mellan (stor ansamling av ADP, oorganiskt fosfat, kreatin mm= aktiverar aeroba energisystem)

• + eventuell lätt dynamisk stretching (2 x 20sek- 10sek vila mellan set) av nyckelstrukturer

• På med (eller ha kvar) varma kläder -> vila 5-6min

Jag hade satt upp en målbild där jag sprang först över mållinjen. Knappast realistiskt med tanke på att supersnabba Erik Johansson och Christoffer Lundgren Björnkvist var anmälda men i min målbild hade båda två riktigt dåliga dagar… 🙂

Det fanns också andra högst potenta löpare i startfältet, Klas Berlin och Tobbe Rosén för att bara nämna några.

DSC_5893

Starten gick och det var högt tempo direkt från början. Snart nog hade jag positionerat mig som trea bakom Erik och Christoffer. Första kilometern avverkades på 3:37 vilket är riktigt snabbt med tanke på kuperingen. Jag behöll min position och hade kontakt med Christoffer även om avståndet sakta ökade. Bakom mig lurade Klas och en kille som tävlade för Forssa. Första varvet gick på strax under nio minuter och ett snittempo på 3:39. Andra varvet flöt på väl och när jag inför sista uppförsbacken såg Klas och Forssa-killen ca 30 meter bakom mig började jag att tänka att det var lugnt. Jag kunde inte hota Erik och Christoffer och jag kände mig nöjd och bekväm med tredjeplatsen. Men när jag 200 meter innan mål kastar en blick bakåt ser jag till min fasa hur gasellerna bakom mig börjat göra upp i en spurtstrid och närmar sig med stormsteg. Lite i panik går jag upp på maxfart och håller 2:50-tempo sista biten in i mål där jag faller ihop blott två sekunder före Klas!

Det var en maximal urladdning som resulterade i tiden 18:12 (2017: 18:31 2016: 20:12). Så skönt att kunna behålla tredjeplatsen och samtidigt förbättra min tid mot förra året!

Tredjeplatsen belönades med 160 friska poäng i touren! Därmed har jag 340 poäng totalt och klev upp i ledning!

Det har varit en intensiv period med alla aktiviteter och nu ser jag fram emot en lugnare period med ”bara” träning.

Leave a reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

18 + 17 =