Diverse racerapports m.m.

Det har hänt så mycket skoj sista tiden att jag knappt vet var jag ska börja! Nåväl, allt har inte varit skoj men det finns en del att berätta om. Jag börjar med att backa bandet två veckor då vi körde årets tredje deltävling i Julita triathlon klubbtour. Sjön Öljaren skulle rundas med cykel, en sträcka som mäter 29 km. Jag vågar påstår att jag känner till varje meter av den sträckan då jag många gånger förlägger träningen där.

Som alltid när det är fråga om ett ”kort” snabbt lopp finns det en liten känsla av obehag inför loppet, det kommer att bli tufft!

Individuell start med ordning utifrån totalplacering i touren vilket innebar först ut för min del. Jag gillar det inte utan hade hellre haft några framför mig att jaga.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det vara bara att gilla läget och sätta fart! Loppet i sig är inte så mycket att säga om. Jag pressar mig hårt men börjar på slutet med ca 7 km kvar inse att min genomsnittshastighet inte riktigt är där jag hoppats. Jag tar mig runt på 44:24 och snittar 38,9 km/h.

En efter en kommer klubbkamraterna in i mål och jag får vara snabbast en stund i alla fall. Ända tills den jag fruktade mest dök upp…

Denna person berättade senare att han njuter av att läsa om sig själv i mina blogginlägg, den här gången bjuder jag inte på det utan vi kan kalla personen för X.

X gick i mål nästan en minut snabbare än mig och tog enkelt hem segern. X hade en riktigt bra dag och jag kom inte upp i min kapacitet. Lite besviken blev jag allt, min andraplats till trots. Jag kammade ändå in 180 friska poäng och drygade ut ledningen i touren!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Efter den urladdningen var det bara att ladda om! Det var dags för kapacitettester i både löpning och cykel! Det var dags att ta tempen på formen och jämföra utvecklingen mot senast i december.

Det är en slags hatkärlek till dessa tester. Det är bland det jobbigaste på hela säsongen samtidigt är det så spännande att se resultatet.

Båda testerna innebär 20 minuter maximal ansträngning, ”all out”! Först ut var löpningen och jag begav mig till den lokala löpbanan för att få ett plant underlag. Det handlar alltså helt enkelt om att springa 20 minuter så fort som möjligt och genomsnittstempot blir resultatet. Mitt tidigare värde var 3:41 min/km.

Målsättningen var att kunna hålla samma tempo genom hela testet och allra helst öka andra halvan. Efter en gedigen uppvärmning var det dags och efter 20 minuter var det över! Jag låg totalt utmattad på löpbanan, med känselbortfall i vissa delar av kroppen och ofrivilliga skakningar. Tack och lov var jag ensam annars hade förmodligen eventuella vittnen ringt ambulans (eller likbil).

Resultatet då? Jag misslyckades med att hålla samma fart utan gick ut på tok för hårt första fem minutrarna för att sedan tappa i 10 och öka på slutet. Nya värdet blev 3:39 och jag var väldigt nöjd med en förbättring även om den är marginell.

24 timmar senare satt jag på cykeln och skulle göra samma urladdning! På cykeln heter testet FTP och står för functional threeshold power (tröskeleffekt). Principen är densamma, 20 min all out. Därefter tar man den genomsnittliga effekten i watt x 0,95. Jag gjorde testet inomhus på trainern. Efter en gedigen uppvärmning var det dags och efter 20 minuter var det över! Jag låg totalt utmattad på golvet, med känselbortfall i vissa delar av kroppen och ofrivilliga skakningar.

4D1AB9B5-9E04-4BD9-B9C9-33E3641825ED

Mitt gamla FTP var 319 och här blev utvecklingen desto bättre! Min genomsnitts effekt under 20 min var 361 och mitt nya FTP 344! Coach Teresa var lika glad som jag och använde ord som ”sindssygt” och ”helt crazy”. Väldigt skönt att alla timmars slit på sadeln i vinter har betalat sig!

Efter dessa urladdningar åkte jag på en kortvarig förkylning och fick lite extra vila innan förberedelserna inför triathlonpremiären i Örebro!

Örebro medeldistans som jag deltagit i vid samtliga två tidigare tillfällen och som nu var tillbaka efter ett uppehåll 2017. Dock var platsen för tävlingen ny och alla banor lika så.

Dagen innan tävlingen körde jag igenom alla tre discipliner hade hade en sån sjukt bra känsla i kroppen! Den känslan höll i sig även på tävlingsdagen jag var upprymd över att komma till tävlingsplatsen på nationaldagens morgon tillsammans med både familj och vänner! Det här skulle bli så grymt kul!

Att komma i mental balans innebär en del jobb för mig trots att jag har gjort både många och betydligt större tävlingar en denna. Till min hjälp hade jag en lapp i fickan som jag flera gånger varje dag tagit fram och läst. Här kommer mina fem bästa mentala tips, skrivna av Olof Röhlander.

2B6AE538-0204-48A7-8A9E-4C684555525A

Lite ringrostig i mina förberedelser var jag trots allt, senaste tävlingen var Ironman Barcelona i september! Fick i alla fall allting på plats och kunde värma upp väl i Svartån innan starten!

Starten gick, det blev som vanligt kaos men den här gången hamnade jag i rejält trängsel. Svartån är inte speciellt bred och nu när man delat av ån blev det väldigt begränsat med utrymmen. Jag hade folk både till höger, vänster, framför, bakom och till och med ovanför mig i perioder. Detta stök höll i sig i ca 6-700 meter innan fältet glesades ut.

CA856B41-5774-4CBE-BF86-5528F804E0E9

När det väl lossnade tyckte jag att det flöt på bra och jag kunde trycka på som jag ville. Det var därför en besvikelse när jag kastade ett öga på klockan vid uppgången och såg 34 minuter! Jag kan bättre men kanske käkade stöket i början mer tid än vad jag trodde…

D252173E-2519-4628-86F2-55A55EBFED23

Växlingen gick bra och snart satt jag på cykeln och till min förvåning och glädje såg jag att X var precis framför mig! Det var tyvärr bland det sista jag såg för nu började problemen…

Min syn var dimmig och det kändes som att jag hade mjölk i ögonen. Jag tänkte att det snart skulle gå över men det blev bara värre och värre. Frustrationen ökade i samma takt som ögonen blev sämre. Jag hade lyckats följa X och höll en bra fart på cykeln när jag körde i en vägskada som jag inte såg och kedjan hoppade av!

Kunde ana hur X försvann i fjärran när jag tvingades stanna! Kedjan hade fastnat och samtidigt som jag slet med att få loss den passerade alla de som vi precis hade tagit oss förbi under det första varvet.

Nästan blind och med blödande oljiga fingrar skrek jag ut min ilska och på samma gång lossnade kedjan. Jag kunde fortsätta men kom inte långt innan cykeln skakade till på nytt och den här gången flög verktygsväskan all världens väg. Den som alltid suttit som berget…

Jag kom till vändpunkten efter tre mil där alla supportrar stod och hejade. Jag ville bara stanna och berätta om mitt elände men i fortsatt hopp om att ögonen skulle bli bättre gav jag mig ut på ett nytt varv. Det skulle visa sig vara ett dumt beslut för det blev så illa att jag inte kunde urskilja om det var en vägskylt eller funktionär och jag var flera gånger nära att köra in i olika hinder på vägen.

B16E402B-FD7C-4422-944E-BE77CD589271

Jag började inse att det var kört och slog av på farten med sikte på att bara ta mig tillbaka helskinnad.

DNF (did not finish) är något som alla hatar och jag är inget undantag! Det gör ont i skälen att tvingas bryta.

Väl tillbaka i växlingsområdet fick jag läkarvård och teorin var att den dåliga vattenkvalitén i Svartån var orsaken till ögonproblemen. Det var också teorin hos ögonläkaren som jag träffade dagen efter.

I några dagar tog jag det som en sanning tills jag denna morgon simtränade och råkade ut för samma problem! Jag kan inte skylla på Svartån utan min nya teori är att det beror på imskyddsmedlet till simglasögonen. Jag har använt samma medel i flera år utan problem. Nu har jag precis öppnat en ny förpackning och kanske var det ett måndagsexemplar?!

9F089308-15FB-41FD-B4F5-7B77DF205C15

Den här gången kunde jag snabbt spola ögonen med mycket vatten och det hann inte bli så illa som i Örebro.

Förra året startade också med en DNF då jag kraschade under cyklingen i Hallsta. Det blev ändå en fantastisk säsong och nu hoppas jag på en lika god fortsättning!

På tal om fortsättning så väntar nästa tävling runt hörnet och det är inte vilken tävling som helst! Europeiska mästerskapen i Ironman 70.3 i Helsingör! Tävlingen är slutsåld med över 2800 anmälda och det kommer att bli galet skoj!

För att komma så förberedd som möjligt är jag i skrivande stund på väg till coach Teresa och Patrik Nilsson i Danmark för att testa banan inför nästa helg!

På tal om annat skoj kommer jag att förnya utrustningen. Efter tre år med min fantastiska Tweeler TT som burit mig runt i bland annat tre Ironman är det dags för en förnyelse. Leverans om 2-3 veckor så förhoppningsvis kan premiären ske i Ironman 70.3 Jönköping i början av juli! Mer om det kommer då!

Den hemliga X då?! Grattis till fina prestationer, Mikael Karlsson! 🙂

EF7D6390-12D8-43A5-8D7E-2F0CD0543CBA

Vill också tacka Örebro Triathlon som letade upp min verktygsväska och skickade den till mig!

Kanske borde jag blogga oftare så som tanken är med en blogg! 🙂 Nu blev det ett massivt inlägg som jag hoppas att du orkade ta dig igenom! Tack för nu!

Leave a reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes:

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

femton − två =